.. och höjer ögonbrynen, flera av mina vänner, när de hör att jag ska göra tjejklassikern!

 -DET ÄR BRA!! Ni taggar mig ännu mer, får min övertyglese större än någonsin. Mina nära borde veta vid det här laget, att om jag verkligen tar mig för något, så kämpar jag, gör mitt bästa och ger inte upp! Likaså kan jag lägga ner om jag inser att det inte är genomförbart eller sänka mina krav..  Men jag kämpar så länge jag kan!

Jag kan bli förvånad att de som inte känner mig på djupet, peppar, är positiv och pratar med mig om allt. Men mina nära vänner.. (!?) beter sig helt annorlunda. "Varför ska du göra det??  Hahaha, jaja, lycka till.."

Känns skönt att kunna få ut det här, för mitt största problem är att jag aldrig vågar fråga och fronta några av de jag tycker om, i varför de beter sig märkligt.  Jag är inte så konflikträdd egentligen men jag är verkligen trött, ledsen och besviken på vissa  i min omkrets som gärna tar.. men sällan ger! Jag ger mycket, av både mig själv och ger av det jag har. Men till den bistra sanningen hör, att det är ytterst sällsynt att jag får nåt gensvar.

Många verkar ha åsikten: Jamen du är ju så stark, det fixar du.. eller, jaha, ja det var ju trist.. tänkt inte på det nu! Så är det klart och färdigpratat.

Likaså har jag fått kommentaren om att jag har råd med vad som helst för jag har en lägenhet i stan.. Undra hur man tänker då.. Trebarnsmamma, ensam, lån, bil.. jamen allt ska betalas. Det jag köper, hara jag ju surt sparat ihop till..  så har jag lån upp över öronen. Om jag ger så gör jag ju det för att jag tycker om det och den jag ger till. Men ta mig inte för given"!!!! Fan va det är ledsamt!!

Tanke: Ord kan betyda nåt, men handling är ju grejjen... trist när man tror på båda men bara får ena! Ännu mer trist när det inte alls stämmer överrens heller!

Deppig idag? Jo literå.. Jag relaterar det till bristen på cigaretter, bristen på socker & bristen på mina kolhydrater. Samtidigt gör jag mig själv en otjänst att skylla allt på mina omständigheter.. Jag har faktiskt rätten att känna mig tagen för given, jag har rätten till att bli sårad när andra inte kan glädjas med mig eller peppa mig ,utan kontrar med att jag överdriver och är extrem.. Det är inte okej!  Det är INTE okej att ösa ut med irritation för att en annan tar sig an utmaningarna, och de andra inte!

Vad hände med mitt positiva jag??   

Jag är tillbaka i mina normala gängor alldeles snart igen. Lite vila och återhämtning så kanske det löser sig?!

MEN KOM IHÅG ATT DU KAN!! OM DU VILL, SÅ KAN DU GÖRA PRECIS ALLT DU VILL!!!! För att just du är ju så himla bra!! Oavsett vad nån annan säger eller tycker!!   

Nu ska jag åter igen ha kuddkrig med John.. Längtar verkligen efter att lägga ner min trötta trötta kropp, i min underbara säng! Två dagar till.. sen så, helg igen och höstmarknad i Åre! Blir kul!!

Men givetvis så finns det ju ett spår som säger allt & den ska du så klart få njuta till:

Christina Aguilera – Fighter

Sov så himla gott där ute i natten.. Pöss och förhoppningsvis -så klart, på återseende! ;)

Yours sincerly- Åsa